Once och Control

Jag håller med Smul. Denna film var grym, "Once". Båda filmerna var otroligt bra, "Once" och "Control". Once vill jag se igen och igen. En feel-good fast inte töntig alls utan ren och skär njutning. Den var dessutom från Dublin och jag kände igen flera gator - vilket är roligt som sjutton så klart. "Control" var så snygg som jag hade förväntat mig, kanske till och med lite bättre. Jag ser bilder i huvudet. Han är grym, herr Corbijn. Jag såg den inte heller på bio, utan på Ögir. Det gick alldeles utmärkt. Jag tycker att fler ska njuta av goda bruncher och filmer på Ögir men det var inte så många som hakade på denna, ändå, så tråkiga och gråa söndag. Vad gör alla människor? De var inte där i alla fall.

Karaokefest igår. Med tjejiga tjejer som är 10 år yngre. I rosa tröjor som blev asfulla. Jag kände mig ... inte gammal kanske men i alla fall 10 år äldre än dem. De var inget vidare att festa med. Sen kan jag konstatera att trots min ganska vaga och inte så kraftfulla vinnarinstinkt så är det i alla fall mycket roligare att sjunga singstar och försöka få poäng för sin prestation. Karaoke är ju bara jävligt-illa-låtande-typ-Tomas-Ledin-låtar. Jag skriker och gastar som vanligt och tar ingen som helst hänsyn till om någon skulle tycka att det låter illa. Vem fan bryr sig? De tjejiga tjejerna med rosa toppar har inte kommit så långt i sina liv ännu så de vågade inte sjunga och de visste inte heller vem Cornelis Vreeswijk är. HJÄLP!