En dag till...

En dag till har jag Internet hemma och sen plockar vi ner dessa dumburkar. Fast så dumma är de kanske inte. Min syster ligger just nu i badkaret i rummet bredvid, vilket var på tiden! Jag menar inte för att hon luktar illa eller så utan vi har ju bara bott här i 2 1/2 år och när det nu är nästan exakt 24 timmar kvar så ville hon bada! Det är roligt! Det är klart att hon ska få bada i karet! Jag vet ju att det är väldigt skönt och jag kommer att sakna det lite.

Idag fick jag veta hur "speciellt utvald jag var" på mitt arbete. Jag fick även veta att det är av ett stort engagemang och tillförlit som jag blivit utvald att föra företaget in i framtiden. Ungefär så blev det sagt. Jag blev även tillsagd att tacka min familj för deras stöd att de släpper iväg mig till Nice (HA HA HA!) och i samma andetag fick jag även veta att det verkligen, verkligen är rent ut sagt jävligt dyrt att skicka dit mig och att jag skulle vara tacksam för det. Gissa om magkänslan känns bra? NEJ! Han hade inte behövt att säga det där sista! Ingen av oss som åker är dumma i huvudet. Det fattar väl vi att det kostar pengar?! Varför säga något så dumt? Jag ville bara ställa mig upp och skrika att "då skiter jag i att åka om det nu kostar så jävla mycket pengar" - vilket jag självklart inte gjorde, utan jag satt lugnt kvar och log. Som jag alltid gör. Nej förresten jag log nog inte. Jag nickade så där allvarligt och intresserat medan jag skrek inombords. För jag vill ju egentligen åka, bara för att få chansen att göra något annorlunda någon gång. Jag hade dock inte behövt kängan i röven om kostnaden. Jag menar... vi betalar ju nästan 70 000 SEK om dagen för en konsult. Vad spelar detta då för roll? Eller att vi ska kassera material för hundratusentalskronor? Istället för att skänka bort dem till behövande?

Politik? Det kallas så va? Jag får lära mig något nytt varje dag.

Nu tackar jag för mig för ett tag. Tills bredbandet har återuppstått i det nya hemmet.

Over and out.