Om man blir glad för lite har man mycket att vara glad för!

Kungen citerade ur min jultidningsbok Elvis. Och det är så sant. Men just idag har det varit svårt. Tufft att vara glad för lite. Har varit extremt trött i sinnet och faktiskt blivit riktigt arg. Det var helt fel dag att tjafsa med mig. Men det vet ju inte den personen om. Jag lät bli att meddela det också. Den personen förstår inte sånt i alla fall. Alltså lät jag det rinna ut i sanden. Det hade som sagt var inte hjälpt att förklara, inte ens på ett lugnt och sansat sätt, utan det hade blivit smutskastning förmodligen. Bättre att låta tystnaden tala…

Det där var taskigt av mig förresten, att nedvärdera ovanstående person till att ”denna inte förstår i alla fall”. Eller… nej det var det inte. Ha!

Fredag. Fast det vet ni ju redan. Skulle ha gått hem tidigare från arbetet men gjorde det inte. Bättre att spara ledig tid till andra dagar. Jag hade att göra ändå visade det sig. Jag har två dagar framför mig som ligger helt öppna. Jag vet inte alls vad jag ska göra. Det känns bra och dåligt. Jag har blivit sämre på att aktivera mig. Jag har fallit ifrån en del, det känns inte ok. Det kanske är därför jag är så orolig i kroppen? Mitt liv är inte som det har varit förut och det är mitt fel antar jag. Inte undra på att det känns konstigt ibland? Just denna helg känns det dock bra att jag får bestämma helt själv vad jag vill göra. Vilket jag ju i och för sig får alla helger jämt. Denna helg blir en återhämtningshelg ändå. Sen är det bara en vecka kvar till semester. Då får jag göra ännu mer som jag vill. Underbart!